gänget

Jesper Karlsson
Ollie

- Det här är från Smugglars Kaj Partaj. Det var liksom våran förfest
till Det Finns Bara En Tony Hesse premiären. Jag tie-ade highest
ollie tävlingen med Sulan. Det är i sig självt ganska imponerande
med tanke på att Sulan kanske är världsmästare i Ollie. Sulan
skulle kunna göra ollie över mina föräldrars gamla radhus om han
ville. Sulan skulle kunna göra ollie under Berlin muren. Om Sulan
hade varit med i den samling männsikor som den där Mora Träsk
låten (som jag glömt vad den heter) ämnar beskriva skulle
de ha varit tvungna skriva om hela texten. - Vi kommer till
en bro. Lalala. Vi kan inte gå runt den. Lalala. Sulan olla över
den. Lalala. Jag vet inte om man får säga sådant här själv, men
jag tycker faktiskt det är den rätt hög ollie. Det är fan synd om
mig. Sådäså. Fuck it, jag säger det: Jag tycker det är ganska
hög ollie. Jag får säga sånt. Jag har skejtat som en 14 åring varje dag
sedan min korsbandsoperation. Jag har sugit fantastiska mängder
kuk. Idag landade jag förresten ashårt på mitt höft-operationsärr
(en annan operation) och det gjorde ondare än jag föreställer mig
att det gjorde i Ross hjärta när Rachel blev ihop med den där
italienaren i första Vänner säsongen. Jag grät i 2,5 timme,
sedan fortsatte jag skejta som en 14 åring ett tag till.
Uppepå detta är min julmust påväg att ta slut, och jag
lyssnar på en asfet Ghostface Killah låt som blir skitdålig
av dom här jävla Laptop högtalarna. Och kaffebryggaren
där jag är gör crappy kaffe. Jag säger det; Det är fan en hög ollie.
Premiären var asgrann. Jag gick hem med samma tjej jag alltid
gick hem på den tiden och dagen efter flyttade jag till Malmö
för första gången. Det är förvirrande hur tiden går.
Förvirrande och roligt. (Jesper)

(foto: Ingen Aning)